YOUR WELCOME

Jag och Neah hade varit i Täby med våra klackskor som visade sej var väldans osköna efter en stund. Så den brainiac jag är föreslog att vi skulle ta av oss skorna och gå med dom i händerna till tåget. När vi håll på att gå dit skärde jag upp tån så det blödde jätte mycket (enligt mej). Så vi gick in till bowling hallen och tog plåster och sen gick vi till tåget.

*båda går på tåget*
E: AAAAAAAH JAG KOMMER FÖRBLÖDA!
L: Du kommer inte förblöda Emelie ...
E: DET ÄR DITT FEL!
*tant som sitter framför oss flinar lite smått*
L: HUR ÄR DET MITT FEL?!
E: Du sa att vi skulle ta av skorna!
L: Va nej?!
E: Jaha ... det kanske var jag som föreslog.
*hela tåget är tyst*
E: Jag tror vi avbröt tystnaden här ...
*tant framför oss börjar skratta*
E: Ja, min fot förblöder här och det är inte mitt fel iallafall.
L: Det är inte mitt heller?
E: Vems är det då?
L: Jag vet inte ...?
E: Det är Scotts fel? *skrattar lite*
L: Hurdå ...?
E: Allt är Scotts fel, kriget är hans fel, hålet i ozon lagret också.
*Linnea börjar garva*
E: HALLÅ JAG FÖRBLÖDER OCH DU SITTER OCH GARVAR?